Men ibland kan utmaningarna bli för stora. ... Det visar en undersökning Yougov gjort på uppdrag av Canon. God morgon! Därför förklarade jag att det kanske var hans fel eftersom han är en dålig chef. Ja, har du läst min dagbok eller? När relationerna är riktigt dåliga står hela verksamheten på spel. Idag 40 år och kan läsa min kropp, har inget fast arbete på gott och ont, men fortfarande svårt att säga nej och vill alltid vara till lags. Jag känner inte lika stor njutning som jag gjort med tidigare sexpartners, framför allt med mitt ex som jag var tillsammans med en relativt lång tid. Det händer. Lika fort den lades dit, lika snabbt är den borta och när jag vänder mig om är det omöjligt att se var handen kom ifrån. Handen på rumpan. Som att alla bara står på utsidan och ser på. ... 387 kommentarer på “Jag säger upp mig från jobbet som jourhavande kvinnlig förebild” Hejarklacken skriver: ... Skrev om detta på min blogg…oj vad arg jag känner mig. Jag oroar mig inte lika mycket för sådant som inte hänt, och troligen inte heller kommer hända. Jag har varit på jobbet längre än ett år och nu är jag trött på att göra små missar, jag vill vara bäst jag vill vara perfekt. Jag känner mig osäker och dålig, har försökt fråga mycket, säga att jag kan hjälpa till när de behövs och att jag gärna vill lära mig ändå blir det lätt att man står still, just för det är svårt att veta vad man ska göra. Den lilla trappan på max 10 trappsteg som jag passerade kändes som minst 100 trappsteg eller som om jag skulle bestiga ett berg. Jag känner mig som en paranoid högerextremist ... klä på oss och gå till jobbet som om ingenting har hänt. Har du bott i en grotta senaste åren eller? Bengt Arnetz var tidigare professor i socialmedicin vid Uppsala universitet men är numera professor och prefekt vid Michigan State University. Fast om någon skulle påpeka att det kanske inte är så farligt som vi känner, då blir vi nog riktigt upprörda. Det är inte kollegor eller chefer som stör oss mest på jobbet. Men det har ju alltid gått bra för mig tidigare, och jag kan fortsätta att prestera bra på jobbet även i framtiden. Om jag kastat alla glas jag velat. Funderar på vad jag skulle gjort annorlunda för att det inte skulle snacka skit om mig. På min arbetsplats, skulle det behövas mycket förändringar, jag blev så kränkt av min enhetschef att jag fullständigt rasa samman, har vart hemma sjukskriven över 1 år, Mina kontanter började ta … Periodvis känner jag igen mig i nästan ... jag på att förlora jobbet. Idag 40 år och kan läsa min kropp, har inget fast arbete på gott och ont, men fortfarande svårt att säga nej och vill alltid vara till lags. Jag går hem och gråter på kvällarna och känner mig förnedrad, dålig och icke omtyckt. "Jag börjar skylla på mig själv" Ibland blir hon svimfärdig på jobbet, och måste stanna upp en stund för att samla sig. Mindfulness: ”Det gick inte bra på det här mötet, och jag känner mig stressad över det. När jag instagrammar en snygg bild på mig själv på språng, känner jag mig starkare. Det här har gjort att jag blivit bättre på att förhålla mig till röra på jobbet – det är ju ändå bara ett jobb. Jag oroar mig inte lika mycket för sådant som inte hänt, och troligen inte heller kommer hända. Väl i bilen startade jag en ljudbok och lät tankarna få vila en stund. För mig är det nästan värre när jag har för mkt att göra jag behöver andas och reflektera då och då. Har haft en dålig eftermiddag och känner mig jättehängig nu, så ska faktiskt lägga mig och läsa. Svär jag är jag en dålig kristen. Så plötsligt är den där. Jag var 30 år, skilsmässa, heltidsjobb med liten hemma, ökad arbetsbelastning på jobbet, utan att ha förstått kroppens signaler, alltid trött, ledsen, att kände mig otillräcklig. Har ont i fogarna och det känns jobbigt inför besöket på Aurora nästa vecka, suttit och gått igenom frågeformuläret från dom idag och fyllt i. Om jag ser till det som hänt de senaste 16 månaderna tycker jag inte att det är särskilt konstigt att jag presterar som jag gör, men det är fortfarande SÅ frustrerande. Jag var 30 år, skilsmässa, heltidsjobb med liten hemma, ökad arbetsbelastning på jobbet, utan att ha förstått kroppens signaler, alltid trött, ledsen, att kände mig otillräcklig. Bloggar jag om min tro är jag dålig för då är jag förmodligen jäkligt inskränkt. Det är riktigt, riktigt sant och idag var en sådan dag när jag bara kände mig som en idiot hela tiden. Är 31 år gammal. Att det sker förändringar på arbetsplatsen är vanligt. Jag känner mig ofta ensam och utanför. Eftersom jag själv är sjukskriven på grund av utbrändhet, och förmodligen kommer att fortsätta vara en driven person även i framtiden, försöker jag hitta tips på hur jag ska kunna brinna lagom mycket… Jag känner igen mig i massor av det som Nina Åkerstam skriver om i boken Meningen med hela skiten, speciellt det som handlar om hennes krasch. Jag är med i HRF för att känna mig trygg, kunna gå utbildningar och förändra på arbetsplatsen. Tänk på att beskriva dig själv som om du betraktade en annan person som du har en neutral inställning till. Jag känner mig ofta ensam och utanför. Plötsligt känner jag en hand på rumpan. Och det är inte kul att jobba när man känner sig dålig på jobbet. Tvärtom känner jag mig bra på det jag gör. För att anställda ska trivas på jobbet behöver arbetsuppgifterna vara lagom utmanande. Jag har varit på jobbet längre än ett år och nu är jag trött på att göra små missar, jag vill vara bäst jag vill vara perfekt. Det kan hugga till i mig när jag ser kollegor eller andra personer som jag träffat någon enstaka gång hur de umgås med sina vänner och hittar på … För första gången i mitt liv är jag borta från jobbet pga att jag känner mig dålig.” Tar en paus Massi Fritz säger i en skriftlig kommentar till SVT att pausen beror på … Jag oroar mig inte lika mycket för sådant som inte hänt, och troligen inte heller kommer hända. Jag grubblar mycket på detta, försöker komma på hur jag ska bete mig för att bli omtyckt. Dessutom vill han att jag ska göra hela jobbet, jag ska alltid vara överst. Och jag känner mig ensam ... om mig. Det här har gjort att jag blivit bättre på att förhålla mig till röra på jobbet – det är ju ändå bara ett jobb. Jag släpade benen efter mig på väg till bilen. "Men kolla vad jag ser glad och pigg ut, då måste jag ju vara det!". Det här har gjort att jag blivit bättre på att förhålla mig till röra på jobbet – det är ju ändå bara ett jobb. Då tog samtalet en väldigt usel vändning, säger hon. Jag grubblar mycket på detta, försöker komma på hur jag ska bete mig för att bli omtyckt. Hon känner sig lätt andfådd och yr. ... Och rädsla är en oerhört dålig grund för dialog. Jag går hem och gråter på kvällarna och känner mig förnedrad, dålig och icke omtyckt. Han var riktigt bra utrustad, och jag känner mig hemsk som saknar det. Gjort rädslans revor i barnens själar. Jag tror att dom som sagt detta inte är avundsjuka på det jämställda livet men jag tror att dom är avundsjuka på standarden vi har i Sverige. ... Man kan inte lita på att andra gör jobbet lika bra som jag, men jag lär mig aldrig det så ja, jag blir ofta besviken.